Страница 73 из 128
KAPITEL 18: Onsdag 18 juni
Lisbeth Salander vaknade med ett ryck ur en drömlös sömn. Hon kände sig vagt illamående. Hon behövde inte vrida huvudet och titta efter för att veta att Mimmi redan hade försvu
Till skillnad från Mimmi hade Lisbeth Salander aldrig på allvar betraktat sig som lesbisk. Hon hade aldrig ägnat tid åt att grubbla över om hon var hetero-, homo- eller möjligen bisexuell. På det hela taget struntade hon i etiketter och ansåg att det knappast angick någon a
Klockan på nattduksbordet visade halv tio på förmiddagen och hon började just fundera över vad som hade väckt he
”Godmorgon, fröken Salander”, hälsade han muntert. ”Jag förstår att det blev sent i går. Får jag komma in?”
Utan att vänta på inbjudan klev han över tröskeln och drog igen dörren efter sig. Han betraktade nyfiket klädhögen på hallgolvet och berget av tidningskassar och sneglade in genom sovrumsdörren medan Lisbeth Salanders värld snurrade i fel riktning — hur, vad, vem? Mikael Blomkvist såg roat på he
”Jag antog att du inte ätit frukost än så jag tog bagels med mig. En rostbiff, en kalkon med dijonsenap och en vegetarisk med avokado. Jag vet inte vad du gillar. Rostbiff?” Han försva
”Stopp!” Hon insåg att hon skrikit och sänkte rösten. ”Du kan för helvete inte bara stövla in som om du bodde här. Vi kä
Mikael Blomkvist hejdade sig med ka
”Fel! Du kä
Han vände ryggen mot he
Lisbeth Salander blundade och önskade att golvet skulle sluta gunga under he
Hon insåg plötsligt att lakanet hade glidit upp och svepte det tätare runt kroppen. Han sa något som hon först inte uppfattade. ”Vi måste prata”, upprepade han. ”Men jag tror att du behöver ställa dig under duschen först.”
Hon försökte tala förnuftigt. ”Hör på — om du tänker ställa till med bråk så är det inte mig du ska vända dig till. Jag gjorde ett jobb. Du ska prata med min chef.”
Han ställde sig framför he
”Jag har redan pratat med Dragan Armanskij. Han vill förresten att du ska ringa honom — du svarade aldrig på mobilen i går kväll.”
Han gick fram mot he
”Inget bråk alls”, sa han med lugn röst. ”Men jag är väldigt angelägen om att få prata med dig. När du har vaknat, vill säga. Kaffet är klart då du fått på dig lite kläder. Duschen. Schas.”
Hon lydde honom viljelöst. Lisbeth Salander är aldrig viljelös, tänkte hon.
I
Efter en sekunds eftertanke letade hon rätt på sin ski
”Städar du aldrig”, hälsade han.
Han hade fyllt diskhon med gammalt porslin, tömt askkopparna, kastat det gamla mjölkpaketet och rensat bordet från fem veckors lager av tidningar, torkat av och dukat upp med koppar och — han hade inte skämtat — bagels. Det såg inbjudande ut och hon var faktiskt hungrig efter natten med Mimmi. Okej, vi får se vart det här leder.Hon slog sig avvaktande ned mitt emot honom.
”Du svarade aldrig på frågan. Rostbiff, kalkon eller vegetariskt?”
”Rostbiff.”
”Då tar jag kalkonen.”
De åt frukost under tystnad medan de ömsesidigt granskade varandra. När hon ätit upp sin bagel satte hon också i sig hälften av den vegetariska som blivit över. Hon plockade upp ett skrynkligt paket från fönsterbrädan och grävde fram en cigarett.
”Okej, då vet jag det”, bröt han tystnaden. ”Jag är kanske inte lika bra som du på att göra personundersökningar, men nu har jag i alla fall listat ut att du varken är vegan eller — som Dirch Frode trodde — anorektiker. Jag ska lägga in uppgifterna i min rapport om dig.”
Salander stirrade på honom, men när hon såg hans ansikte insåg hon att han drev med he
”Vad flinar du åt”, frågade hon.
”Förlåt mig. Jag hade faktiskt inte planerat min entré på det här sättet. Avsikten var inte att skrämma dig som jag uppenbarligen gjorde. Men du skulle ha sett din egen min då du öppnade dörren. Den var obetalbar. Jag kunde inte stå emot frestelsen att driva lite med dig.”
Tystnad. Till sin egen förvåning upplevde Lisbeth Salander plötsligt hans objudna sällskap som acceptabelt — eller i varje fall inte obehagligt.