Män som hatar kvinnor

”Jag förstår dig”, sa Mikael.

Katten sniffade runt i gäststugan en stund. Mikael hällde upp lite mjölk på ett fat som gästen lapade i sig. Därefter hoppade katten upp på kökssoffan och rullade ihop sig. Hon tänkte inte flytta på sig.

Klockan var efter tio på kvällen i

Han lyssnade av sin mobil; Erika hade inte ringt och han försökte ringa he

En av de första åtgärder som Mikael vidtog i sina privatspaningar var att sca

Strax före midnatt satte han på sig varma kläder och de nyinköpta skorna och gick en promenad över bron. Han vek av på vägen längs sundet nedanför kyrkan. Isen hade lagt sig i sundet och i

Helt plötsligt kände Mikael ett djupt missmod. Han kunde inte för sitt liv begripa hur han hade ku

Om det hade varit dagtid i det ögonblicket skulle han ha gått till Henrik Vanger och brutit kontraktet och åkt hem. Men från krönet vid kyrkan kunde han konstatera att det redan var mörkt och stilla i den Vangerska gården. Från kyrkan såg han hela bebyggelsen på ösidan. Harald Vangers hus var också släckt, men det lyste hos Cecilia Vanger liksom i Martin Vangers villa längst ut på udden, och i det hus som var uthyrt. I småbåtshamnen lyste det hos Eugen Norman, målaren i den dragiga stugan, där det också bolmade ett kraftigt gnistregn ur en skorsten. Det lyste även på övervåningen i kaféet och Mikael undrade om Susa

Mikael sov länge på söndagsmorgonen och vaknade panikslagen av att gäststugan fylldes av ett overkligt dån. Det tog honom en sekund att orientera sig och inse att han lyssnade på kyrkklockor som kallade till högmässa och att klockan följaktligen måste vara strax före elva. Han kände sig håglös och låg kvar en stund. Då han hörde ett uppfordrande jamande från dörröppningen klev han upp och släppte ut katten.

Vid tolv hade han duschat och ätit frukost. Han gick beslutsamt in i arbetsrummet och plockade ned den första pärmen i polisutredningen. Sedan tvekade han. Från gavelfönstret såg han reklamskylten för Susa

Han tog en promenad istället. Konsum hade stängt på söndagar och han fortsatte ytterligare några hundra meter längs vägen mot Hedestad, där han köpte tidningar på en söndagsöppen bensinmack. Han ägnade en timme åt att promenera runt Hedeby och bekanta sig med omgivningarna på fastlandssidan. Området närmast kyrkan och förbi Konsum var kärnan med äldre bebyggelse, tvåvånings stenhus som Mikael gissade hade uppförts på 1910- eller 1920-talet och som bildade en kort stadsgata. Norr om infartsvägen fa

När han återvände till bron hade anstormningen på Susa

”Söndagsrusch?” hälsade han.

Hon nickade och stoppade in en hårslinga bakom örat. ”Hej, Mikael.”

”Så du kommer ihåg vad jag heter.”

”Svårt att undgå”, svarade hon. ”Jag såg dig på TV vid rättegången före jul.”

Mikael blev plötsligt generad. ”De måste fylla nyheterna med någonting”, mumlade han och troppade av till hörnbordet med utsikt över bron. När han mötte Susa

Klockan tre på eftermiddagen meddelade Susa

Katten väntade på trappan och Mikael såg sig omkring och undrade vems katten egentligen var. Han släppte in den i alla fall, eftersom det ändå var någon sorts sällskap.

Han gjorde ett nytt försök att ringa Erika men nådde fortfarande bara he

Han läste koncentrerat och långsamt för att inte missa någon detalj. När han sent på kvällen slog ihop pärmen hade han fyllt flera sidor i sitt anteckningsblock — med både mi

Det allra första bladet var en fotokopia av en handskriven anmälningsblankett från Hedestadspolisens larmcentral. Den polis som svarat i telefon hade undertecknat med Vb. Ryttinger, vilket Mikael tolkade som vaktbefäl. Som anmälare angavs Henrik Vanger, vars adress och telefo

Samtal fr. Hrk. Vanger uppg. att brorsdotter (?) Harriet Ulrika VANGER, född 15 jan 1950 (16 år) är försvu