Страница 20 из 128
För ett ögonblick föll Henrik Vanger ur rollen som godhjärtad patriark och Mikael kunde ana den hänsynslöse industriledaren i sin krafts dagar då de
”Jag förstår.”
”Det hela är mycket enkelt. Du behöver inte gå några omvägar. Säg vad du vill att jag ska göra så kan jag nog bedöma om jag vill göra det eller inte.”
”Om jag inte kan övertala dig på trettio minuter så kommer jag inte att ku
”Något åt det hållet.”
”Men min berättelse är faktiskt lång och komplicerad.”
”Förkorta och förenkla. Det gör vi inom journalistiken. Tjugonio minuter.”
Henrik Vanger höll upp en hand. ”Det räcker. Jag har förstått din poäng. Men det är aldrig god psykologi att överdriva. Jag behöver en mä
”Då kan du passa på att utnyttja min belägenhet, menar du?”
”Kanske är det sant. Men Mikael — får jag kalla dig Mikael? — jag tänker inte ljuga för dig eller hitta på osa
”Okej, vari består jobbet som du vill erbjuda mig?”
”Hur mycket vet du om familjen Vanger?”
Mikael slog ut med händerna. ”Tja, ungefär det jag har hu
”Martin är… han är en bra mä
Mikael nickade. Det Henrik Vanger berättade var ungefär vad han själv hade kommit fram till efter en stund framför datorn.
”Vangerföretagen är fortfarande ett av landets få renodlade familjeföretag, med ett drygt trettiotal familjemedlemmar som minoritetsdelägare i varierande utsträckning. Detta har alltid varit koncernens styrka men också vår största svaghet.”
Henrik Vanger gjorde en konstpaus och talade med intensitet i rösten. ”Mikael, du kan ställa frågor senare, men jag vill att du tror mig på mitt ord då jag säger att jag avskyr de flesta av medlemmarna i familjen Vanger. Min familj består mestadels av rövare, girigbukar, översittare och oduglingar. Jag ledde företaget i trettiofem år — nästan hela tiden inbegripen i oförsonliga strider med övriga familjemedlemmar. Det var de och inte konkurrerande företag eller staten som var mina värsta fiender.”
Han gjorde en paus.
”Jag sa att jag vill anlita dig för att göra två saker. Jag vill att du ska skriva en historik eller biografi över familjen Vanger. För enkelhetens skull kan vi kalla det för min självbiografi. Det kommer inte att bli någon kyrklig läsning, utan en historia om hat och familjebråk och omåttlig girighet. Jag ställer alla mina dagböcker och arkiv till ditt förfogande. Du får fritt tillträde till mina i
”Varför?”
”Varför jag vill publicera en skandalhistoria om familjen Vanger? Eller vad jag har för motiv för att be dig skriva historien?”
”Bägge frågorna, antar jag.”
”Ärligt talat bryr jag mig inte om ifall boken blir publicerad eller inte. Men jag anser faktiskt att historien bör nedtecknas, om så endast i ett enda exemplar som du lämnar direkt till Kungliga biblioteket. Jag vill att min historia ska fi
”Vem vill du hämnas på?”
”Du behöver inte tro mig, men jag har försökt att vara en hederlig mä
”Dessvärre utgör nog jag och Martin sällsynta undantag i vår familj”, fortsatte Henrik Vanger. ”Det fi
Mikael funderade en stund.
”Okej. Jag ska inte ljuga för dig heller. Att skriva en sådan bok kommer att ta månader i anspråk. Jag har varken lust eller ork att göra det.”
”Jag tror att jag kan övertala dig.”
”Det tvivlar jag på. Men du sa att du ville att jag skulle göra två saker. Det här var alltså förevändningen. Vilket är ditt egentliga syfte?”
Henrik Vanger reste sig, återigen mödosamt, och hämtade fotografiet av Harriet Vanger från skrivbordet. Han placerade det framför Mikael.
”Orsaken till min önskan om att du ska skriva en biografi över familjen Vanger är att jag vill att du ska kartlägga individerna med en journalists ögon. Det ger dig också alibi för att rota i familjens historia. Det jag egentligen vill är att du ska lösa en gåta. Det är ditt uppdrag.”
”En gåta?”
”Harriet var alltså min bror Richards sondotter. Vi var fem bröder. Richard var äldst, född 1907. Jag var yngst, född 1920. Jag förstår inte hur Gud kunde åstadkomma de
För några sekunder tappade Henrik Vanger tråden och tycktes försjunken i egna tankar. Sedan vände han sig mot Mikael med ny beslutsamhet i rösten.
”Låt mig berätta om min bror Richard Vanger. Det är också ett smakprov ur den familjekrönika jag vill att du ska skriva.”
Han hällde upp kaffe till sig själv och erbjöd Mikael påfyllning.
”1924, vid sjutton års ålder, var Richard en fanatisk nationalist och judehatare som anslöt sig till Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet, en av Sveriges allra första nazigrupper. Är det inte fascinerande att nazister alltid lyckas placera ordet friheti sin propaganda?”