Страница 79 из 137
Pojken skötte järnet allt flinkare. Det nästa, som han skulle använda pengarna till, var att bygga en ny stuga på ljungheden i Su
"Nu får jag säga, att du har arbetat med god fart," sade korpen. "Jag tror, att hålet är tillräckligt stort allaredan."
Det lyckades verkligen för korpen att tränga sig ut. Pojken följde efter och såg då Bataki sitta på en sten ett par steg längre bort.
"Jag ska nu hålla mitt löfte till dig, Tummetott," sade Bataki mycket högtidligt, "och tala om för dig, att jag har sett brorslotten. Men jag vill inte råda dig att börja leta efter den, för det kostade mig åratals arbete, i
"Jag tänkte, att du skulle tala om för mig var den fa
"Du måtte ha varit bra sömnig, medan jag berättade om brorslotten," sade Bataki. "A
Därmed lyfte han vingarna och flög sin väg.
Akka stod och sov på marken bredvid Svavelkoket, men det dröjde en lång stund, i
XXXI. Valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton
Det fi
Flera veckor förut tänka pojkar och flickor inte på a
När den märkvärdiga kvällen kommer, ha barnen i varje by lagt upp en stor hög av kvistar och ris och allt möjligt brä
Högarna bruka vara färdiga i god tid på eftermiddagen, och sedan gå alla barnen omkring med tändsticksaskar i fickan och vänta på mörkret. Det är så förfärligt länge ljust i Dalarna den här tiden på året. När klockan är åtta, har det knappast börjat skymma. Det blir kallt och ruskigt att gå ute och vänta, för det är bara vårvinter ä
Så kommer äntligen den rätta stunden. Var och en, som har bragt en aldrig så liten sticka till bålet, är närvarande, och den äldsta pojken tänder en halmknippa och sticker in den under högen. Strax börjar lågorna arbeta, det fräser och knastrar i riset, de tu
När barnen i en by ha fått sin egen eld riktigt i gång, ge de sig tid att se sig omkring. Jo, där bri
När elden har bru
De vuxna tänka mest på kaffet och på historierna. Barnen tänka på att få elden att bri
*
Vildgässen hade ställt sig att sova på Siljans is, och som den kom ett ohyggligt kallt drag norrifrån, hade pojken nödgats krypa in under den vita gåskarlens vinge. Men han hade inte legat där länge, förrän han vaknade vid knallen av ett bösskott. Han gled genast fram under vingen och såg sig omkring helt förskräckt.
Ute på isen i gässens närhet var det alldeles stilla. Hur han spejade och spanade, kunde han inte se någon jägare. Men när han blickade åt land, såg han något så märkvärdigt, att han trodde, att det var ett slags spöksyn, som visade sig, någonting i samma väg som Vineta eller spökträdgården vid Stora Djulö.
Under eftermiddagen hade vildgässen flera gånger farit fram och tillbaka över den stora sjön, i
Men nu i mörka natten flammade på dessa samma stränder en lång krans av höga eldar. Han såg dem låga i Mora vid norra ändan av sjön, på stranden av Sollerön, i Vikarbyn, på höjderna ovan byn Sjurberg, på kyrkudden vid Rättvik, på Lerdalsberget och så vidare på uddar och kullar ända bort mot Leksand. Han kunde räkna till mer än hundra eldar, och det var honom alldeles omöjligt att begripa var de hade kommit ifrån, om det inte var trolldom eller spökeri med i spelet.