Страница 28 из 128
”Jag har alltid gillat den här utsikten”, sa hon. ”Det är en sådan här lägenhet som skulle ku
”Du har nycklar. Du får gärna flytta in från överklassreservatet”, sa Mikael. Han stängde resväskan och ställde den i hallen. Erika vände sig om och betraktade honom tvivlande.
”Du kan inte mena allvar”, sa hon. ”Vi står mitt uppe i värsta krisen och du packar två resväskor och bosätter dig i Tjottahejti.”
”Hedestad. Några timmar med tåget. Och det är inte för all framtid.”
”Det kunde lika gärna vara Ulan Bator. Förstår du inte att det kommer att se ut som om du ger dig av med svansen mellan benen?”
”Det är ju det jag gör. Dessutom ska jag avtjäna ett fängelsestraff i år också.”
Christer Malm satt i Mikaels soffa. Han kände sig obehaglig till mods. Det var första gången sedan de startade Mille
”Jag har inget val”, sa Mikael. ” Vihar inget val.”
Han hällde upp kaffe till sig själv och slog sig ned vid köksbordet. Erika skakade på huvudet och satte sig mitt emot honom.
”Vad tycker du, Christer?” frågade hon.
Christer Malm slog ut med händerna. Han hade väntat på frågan och fruktat det ögonblick då han skulle vara tvungen att ta ställning. Han var den tredje delägaren, men alla tre visste att det var Mikael och Erika som var Mille
”Ärligt talat”, svarade Christer, ”ni vet båda två att det inte spelar någon roll vad jag tycker.”
Han tystnade. Han älskade att skapa bilder. Han älskade att arbeta med grafisk form. Han hade aldrig betraktat sig som konstnär men han visste att han var en gudabenådat bra designer. Däremot var han urusel på intriger och policybeslut.
Erika och Mikael betraktade varandra. Hon kyligt ilsken. Han eftertänksam.
Det här är inget gräl, tänkte Christer Malm. Det är en skilsmässa. Det var Mikael som bröt tystnaden.
”Okej, låt mig dra argumenten en sista gång.” Han fixerade Erika med blicken. ”Det här betyder inteatt jag har gett upp Mille
”Men nu kommer du inte att fi
”Det är den andra biten. Jag måste ta en paus, Erika. Jag fungerar inte längre. Jag är helt färdig. En betald semester i Hedestad är kanske precis vad jag behöver.”
”Hela grejen är sjuk, Mikael. Du kan lika gärna börja jobba på ett UFO.”
”Jag vet det. Men jag får 2,4 miljoner för att sitta på rumpan i ett år och jag kommer inte att vara overksam. Det är den tredje biten. Rond ett mot We
”Jag vet det. Jag har sett det i bokslutet över a
”Just det. Därför måstejag bort från redaktionen. Jag är ett rött skynke för honom. Han är paranoid när det gäller mig. Så länge jag fi
”Jag begriper allt det där”, replikerade Erika. ”Ta semester. Åk utomlands, ligg på en playa i en månad. Undersök de spanska kvi
”Och när jag kommer tillbaka har ingenting förändrats. We
”Och det tror du att du hittar i Hedestad.”
”Jag kollade pressklippen. We
”Men om han gjorde något för trettio år sedan är det knappast något som vi kan bevisa i dag.”
”Henrik Vanger lovade att ställa upp på en intervju och berätta vad han vet. Han är besatt av sin försvu
”Inte ens om du kommer tillbaka med bevis för att det var We
”Tanken slog mig, men sorry — han pluggade på Handelshögskolan och hade ingen koppling till Vangerföretagen då hon försva
”Okej, läget är ruttet men jag tror att du griper efter halmstrån genom att åka till Hedestad.”
”Och du har en bättre idé?”
Erika ryckte på axlarna. ”Vi borde börja jaga källor nu. Bygga upp storyn från början. Och göra det rätt den här gången.”
”Ricky — storyn är stendöd.”
Erika lade uppgivet huvudet mot händerna på bordet. När hon talade ville hon först inte möta Mikaels blick.
”Jag blir så jävla förba
Hon gjorde en paus och såg honom sammanbitet i ögonen.
”Men jag tror att du har fel. We
Mikael sträckte ut handen och strök he
”Du är inte ensam. Du har Christer och resten av redaktionen bakom dig.”
”Inte Ja
”Jag är rädd att du har rätt”, svarade Mikael.
”Så vad ska jag göra? Sparka honom?”
”Erika, du är chefredaktör och huvudägare på Mille
”Vi har aldrig sparkat någon tidigare, Micke. Och nu skjuter du över även det beslutet på mig. Det är inte roligt längre att gå till redaktionen på morgonen.”