Страница 135 из 137
"Nog skulle jag ha varit glad, om jag hade ku
Det var ljusan dag, men ingen mä
"Goddag, Majros!" sade pojken och sprang utan fruktan in i båset. "Hur står det till med mor och far? Hur mår katten och gässen och hönsen, och var har du gjort av Stjärna och Gull-Lilja?"
När Majros hörde pojken röst, ryckte hon till, och det såg ut, som om hon skulle ha ämnat stånga honom. Men hon var inte så häftig nu som förr, utan hon gav sig tid att se på Nils Holgersson, i
"Muu," råmade Majros. "De sade, att du hade blivit a
"De har inte haft a
Det var en a
"Jag tror inte, att hon skulle ha sörjt mycket för gåskarlen, om hon hade vetat hur det gick till, när han for sin väg. Nu klagar hon mest av allt över att det var he
"Jaså, hon tror, att jag stal gåskarlen?" sade pojken. – "Vad a
Pojken gick helt hastigt ut ur kostallet, när han hade fått höra detta, och begav sig in i häststallet. Det var litet, men snyggt och fint. Det märktes på allting, att Holger Nilsson hade velat inrätta det så, att nykomlingen skulle trivas. Däri
"Goddag i stallet!" sade pojken. "Jag har hört, att det ska fi
"Skada, att du inte sta
"Det var väl, att du inte har någon riktigt sjukdom," sade Nils Holgersson. "Jag får försöka ställa så, att du blir botad. Det gör dig väl ingenting, om jag tar och ritar litet med min kniv här på din hov?"
Nils Holgersson var nätt och jämnt färdig med hästen, när han hörde röster på gården. Han sköt upp stalldörren litet på glänt och såg ut. Det var far och mor, som kommo gående från vägen upp till huset. Det syntes tydligt, att de voro tyngda av bekymmer. Mor hade fått många fler rynkor i ansiktet än förut, och fars hår hade grånat. Mor gick och talade med far om att han borde försöka få ett lån av he
När far och mor hade sagt detta, gingo de in, och pojken kunde inte höra mera av deras samtal. Han blev allt mycket glad och rörd, när han hörde, att de hyste så stor kärlek för honom, fastän de trodde, att han hade kommit på avvägar, och han skulle ha velat skynda fram till dem. "Men det kanske är större sorg för dem, om de får se mig sådan, som jag nu är," tänkte han.
Medan han stod och tvekade, kom ett åkdon och sta
De gingo in i stugan, och pojken skulle bra gärna ha velat höra vad de talade om däri