Страница 16 из 128
”Med tanke på alla rykten som redan är i omlopp om oss får i alla fall vänkretsen något nytt att skvallra om”, hade Mikael försökt skämta. Hon hade inte varit det minsta road.
”Jag har ingen plan B men jag tror att vi gör ett misstag.”
”Det är enda lösningen”, hade Mikael replikerat. ”Om tidningen kollapsar blir allt slit meningslöst. Du vet att vi redan nu har förlorat stora intäkter. Hur gick det förresten med det där dataföretaget?”
Hon hade suckat. ”Javars, de meddelade i morse att de inte vill a
”Och We
”Nej, men vi kan ragga upp nya a
Mikael hade lagt armen om Erika och dragit he
”En dag ska vi nita Hans-Erik We
”Jag vet allt det där, men jag framstår som en jävla bitch och du blir försatt i en vedervärdig situation om vi låtsas att det fi
”Ricky, så länge du och jag litar på varandra så har vi en chans. Vi får spela på gehör och just nu är det dags för reträtt.”
Hon hade motvilligt erkänt att det låg en dyster logik i hans slutsatser.
KAPITEL 4: Måndag 23 december — Torsdag 26 december
Erika hade sta
Mikael tillbringade måndagen med att först diska och röja upp i lägenheten och därefter promenera till redaktionen för att städa ur sitt arbetsrum. Han tänkte inte för en sekund bryta med tidningen, men han hade slutligen övertygat Erika om att det under en tid var viktigt att separera Mikael Blomkvist från tidskriften Mille
Han var ensam på redaktionen. Det var julstängt och medarbetarna var utflugna. Han höll på att sortera ned papper och böcker i en flyttkartong när telefonen ringde.
”Jag söker Mikael Blomkvist”, frågade en hoppfull men obekant röst i andra änden.
”Det är jag.”
”Förlåt att jag stör så här dan före dan. Mitt namn är Dirch Frode.” Mikael antecknade automatiskt namnet och klockslaget. ”Jag är advokat och representerar en klient som mycket gärna skulle vilja ha ett samtal med dig.”
”Tja, be din klient ringa.”
”Jag menar att han vill träffa dig personligen.”
”Okej, boka en tid och skicka upp honom på kontoret. Men skynda på i så fall; jag håller på att tömma skrivbordet.”
”Min klient skulle väldigt gärna vilja att du besökte honom. Han är bosatt i Hedestad — det tar bara tre timmar med tåg.”
Mikael slutade sortera papper. Massmedia har en förmåga att locka fram de mest vanvettiga mä
Mikael hade vid ett tillfälle lyssnat på ett föredrag av författaren Karl Alvar Nilsson på ABF-huset i samband med årsdagen av mordet på statsminister Olof Palme. Föredraget var helt seriöst och i publiken fa
Mikael undrade om Dirch Frode var ytterligare en i raden av besjälade sa
”Jag gör inte hembesök”, svarade han kort.
”I så fall hoppas jag att jag kan övertala dig att göra ett undantag. Min klient är över åttio år och för honom är det en ansträngande resa att ta sig ned till Stockholm. Om du insisterar kan vi säkert ordna något, men sa
”Vem är din klient?”
”En person som jag misstänker att du hört talas om genom ditt arbete. Henrik Vanger.”
Mikael lutade sig häpet bakåt. Henrik Vanger — jovisst hade han hört talas om honom. Industriledare och före detta vd för Vangerkoncernen, som en gång i tiden hade varit synonymt med sågverk, skog, gruvor, stål, metallindustri, textil, tillverkning och export. Henrik Vanger hade varit en av de verkligt stora på sin tid, med ett rykte om sig att vara en hederlig gammaldags patriark som inte vek sig i snålblåst. Han tillhörde grundkursen i svenskt näringsliv, en av den gamla skolans tjugotaggare, tillsammans med sådana som Matts Carlgren i MoDo och Hans Werthén på gamla Electrolux. Ryggraden i folkhemmets industri och så vidare.
Men Vangerkoncernen, fortfarande ett familjeföretag, hade de senaste tjugofem åren härjats av strukturrationaliseringar, börskriser, räntekriser, konkurrens från Asien, vikande export och a
”Varför vill Henrik Vanger träffa mig?” var den naturliga följdfrågan.
”Jag är ledsen. Jag är Henrik Vangers advokat sedan många år men han måste själv berätta vad han vill. Däremot kan jag säga så mycket som att Henrik Vanger vill diskutera ett eventuellt arbete med dig.”
”Arbete? Jag har inte den ringaste avsikt att börja arbeta för Vangerföretagen. Behöver ni en pressekreterare?”
”Inte riktigt den sortens arbete. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig mer än att säga att Henrik Vanger är sy
”Du är mer än lovligt tvetydig.”
”Jag ber om ursäkt för det. Men fi
”Du ringer lite olämpligt. Jag har en del att stå i och… jag antar att du har sett rubrikerna om mig de senaste dagarna.”
”We
”Jaså? Och när skulle Henrik Vanger vilja ha besök av mig?” undrade Mikael.
”Så snart som möjligt. I morgon är det julafton och jag antar att du vill vara ledig. Vad sägs om a
”Bråttom värre, alltså. Jag är ledsen, men om jag inte får någon rimlig ledtråd till vad besöket går ut på så…”
”Snälla du, jag försäkrar dig att inbjudan är fullkomligt seriös. Henrik Vanger vill konsultera just dig och ingen a